Rosen

ADD
2009-09-24 14:39:41

Här kommer ett utdrag från Expertchatt om ADHD på Netdoktor idag:

ADD (Attention Deficit Disorder) står för uppmärksamhetsstörning medan
HD (Hyperactivity Disorder) står för överaktivitetsstörning, och båda
är i princip två olika sidor av samma mynt.
Medan överaktivitetsstörningen oftast både syns och hörs för
omgivningen skulle man kunna säga att uppmärksamhetsstörningen är ett
tyst handikapp. Den som “bara” har ADD kanske inte gör så mycket
väsen av sig men lider av att inte kunna följa med i till exempel skolan
på grund av svårigheter med koncentration och uppmärksamhet.
Ytterst handlar det om svårigheter att sålla och hantera all den
information som man ständigt bombarderas av. Även vardagliga situationer
kan vara problematiska att hantera för den som har ADD.
Man kan ta ett enkelt exempel: en person med ADD sitter på ett tåg och
försöker föra ett samtal med sin kompis på sätet mittemot. Samtidigt
pratar andra människor runt omkring, och hela tiden rör sig folk fram och
tillbaka i gången. Utanför rusar landskapet förbi, konduktören ropar ut
stationer och tåget stannar och startar ideligen, samtidigt som en del
resenärer stiger av och nya kliver på.
För de flesta av oss är detta helt ordinärt och skapar inga nämnvärda
problem. Vi kan fortsätta vårt samtal utan några större svårigheter
och ändå samtidigt registrera vad som pågår i vår omgivning. För den
som har i vart fall en lite svårare form av uppmärksamhetsstörning kan
det mellertid bli väldigt stressande och göra det näst intill omöjligt
att fortsätta konversationen, eftersom varje nytt intryck är ett unikt
stimulus som processas i hjärnan utan urskiljning.
Det blir till ett svåröverblickbart kaos som gör det svårt att fokusera
på det som är mest väsentligt för stunden. Den som har ADD kanske mer
drar sig undan och inte märks på samma sätt. Det har därför
spekulerats i om ADD är underdiagnostiserad bland flickor som inte hänger
med i skolan. Överaktiva pojkar är ju mer uppenbara i sin framtoning.
För den som har ADD är det viktigt att få hjälp med att hantera sin
stimulikänslighet. Det kan till exempel handla om att utestänga
ovidkommande ljud om man ska läsa eller arbeta med uppgifter.
I en del fall jag varit med om har personen ifråga lyssnat på musik i
hörlurar eller arbetat avskilt. Metoden är egentligen inte så noga, bara
det känns rätt för den det handlar om. Det som är viktigt är
emellertid att omgivningen — till exempel skolan — förstår den
drabbades problem och kan stötta på ett bra och icke-stigmatiserande
sätt.
Liksom vid ADHD behöver en person med ADD hjälp med struktur,
organisation och planering. Dessa funktioner är kopplade till hjärnans
pannlober och anses vara störda vid den här typen av syndrom.
En aspekt som ofta glöms bort när det gäller ADD/ADHD är
känslomässiga problem som ångest och depression, som åtminstone till en
stor del torde kunna kopplas till negativa erfarenheter av ständiga
misslyckanden och rädsla för att inte klara av krav i tillvaron.
Behandlingen vid ADD och ADHD är i princip likartad men måste alltid
indivualiseras. Jag hoppas du fått hjälp med svar på några av dina
funderingar om ADD.